London
Efter massor av förberedelser och drömmar reste vi tillsammans till London fredag den 8 februari 2008. Vi stannade tre nätter och tre långa, händelserika dagar. I London mötte vi våren! Det var +14°C och solsken. I Hyde Park blommade krokusar, skillor och påskliljor. Kring Covent Gardens gatuartister samlades människor med uppknäppta jackor. I solen, på terassen ovanför torget, kisade restauranggästerna och skrattade med oss där nedanför. Så underhållande och spännande, så enkelt och trevligt!
Vår resa var full av äventyr och sådant som berättas i sagorna. I Bloody Tower anade vi spåren efter prinsarnas giftmördare, i skattkammaren glittrade världens största diamant, på floden skymtade vi piraternas fartyg och i parken simmade drottningens svan. Vi bodde i ett litet, litet rum, högst uppe i den vindlande trappan inne i det trånga men familjära hotellet på Sussex Gardens. Där såg vi den Brittiska "Oskarsgalan" i direktsändning och somnade till storstadens myller utanför det spetsgardinprydda fönstret.
Varje dag reste vi runt i de röda dubbeldäckarna. Vi shoppade på Regent Street och Oxford Street. Besökte Tower of London, Science Museum och Madame Tussauds vaxkabinett.
Piccadilly Circus var trångt och Trafalgar Square enormt. På Leksaksvaruhuset Hamleys
blev vi kvar länge, länge. Sedan mysig flodbåt från Westminster till Tower Bridge, tur och retur,
och skramlig tunnelbana runt om i staden. Hem flög vi till slut från London City Airport,
efter tre underbara dygn med fantastiska nya upplevelser tillsammans i London.
Edgware road, London, early Sunday morning (10-02-08)
Här och nu
Det är exakt femtio år sedan, nu.
Dag Hammarkjöld har precis blivit enhälligt omvald till posten som generalsekreterare för FN. Han skriver:
Se dig inte om. Och dröm ej om framtiden: Den ska ej återskänka dig det förgågna eller tillfredställa andra lyckodrömmar. Din plikt och din belöning - ditt öde - är här och nu.
/.../
Chansen gavs dig på nytt - som förmån och börda. Frågan är icke: varför blev det så; eller vart leder det; eller vad är priset. Det är endast hur utnyttjar du den. Och därom kan blott en döma.
---------------- Dag Hammarskjöld, ur "Vägmärken" (1957)
Dag Hammarkjöld har precis blivit enhälligt omvald till posten som generalsekreterare för FN. Han skriver:
Se dig inte om. Och dröm ej om framtiden: Den ska ej återskänka dig det förgågna eller tillfredställa andra lyckodrömmar. Din plikt och din belöning - ditt öde - är här och nu.
/.../
Chansen gavs dig på nytt - som förmån och börda. Frågan är icke: varför blev det så; eller vart leder det; eller vad är priset. Det är endast hur utnyttjar du den. Och därom kan blott en döma.
---------------- Dag Hammarskjöld, ur "Vägmärken" (1957)
Tänder ett ljus ikväll
Tänder ett ljus
för de som sörjer
för hjärtan som brister
för dagar och nätter
för månader och år
i tystnad -
och tomhet
Tänder ett ljus
för liv och hopp
i allt det trasiga
för kärlek och kraft
mitt i det svåra
i sorgen
en låga
Tog jag morgonrodnadens vingar,
gick jag till vila ytterst i havet,
skulle du nå mig även där
och gripa mig med din hand.
Om jag säger: Mörker må täcka mig,
ljuset omkring mig bli till natt,
så är inte mörkret mörkt för dig,
natten är ljus som dagen,
själva mörkret är ljus.
Och jag frågar mig ikväll: När ska livet sluta gå sönder?
Hur många gånger ska hjärtat brista?
Tänder ett ljus
Och skickar värme till dig,
från en vän som på riktigt funnit livet värt att älska och leva
- trots allt - som det är - trasigt och ett gudomligt mirakel,
allt samtidigt,
här och nu
En nöjd klassfestfixare!
Måste bara skriva att jag är en nöjd klassfestsamordnare ikväll! Moa och hennes klass har dansat, sjungit karaoke, druckit bål och ätit chips och godis, på KMH, hela kvällen.
Och jag förundras över hur mycket energi som ryms i en mellanstadieklass...
Vi hade riktigt trevligt tillsammans, både barn och vuxna. Och jag känner mig stolt över att ha fått vara tillsammans med dessa underbara barn, en liten stund till!
Sedan skingrades vi i duggregnet.
Min Moas huvud vilade tryggt mot min axel på bussen hem.
En nöjd klassfestfixare!
Och jag förundras över hur mycket energi som ryms i en mellanstadieklass...
Vi hade riktigt trevligt tillsammans, både barn och vuxna. Och jag känner mig stolt över att ha fått vara tillsammans med dessa underbara barn, en liten stund till!
Sedan skingrades vi i duggregnet.
Min Moas huvud vilade tryggt mot min axel på bussen hem.
En nöjd klassfestfixare!
Allhelgonatid - vi tänder ljus
"Någonting bättre är redan på väg", skriver Maria Scherer i boken från 2005 med samma namn. Hon skriver om en trygg tillit till livet. Att livet ibland vet bättre än oss själva. "Att livet aldrig bara tar ifrån oss något utan någon som helst mening eller högre avsikt." Förlusten skapar ofta plats, den sorterar ut det gamla, gör väg för det nya, spännande och oväntade.
Väderleksrapporten på TV ikväll varnar för att den första snön ska komma i natt. Den senaste veckan har träden avlövats i en allt snabbare takt. Det prasslar i lövdrivorna längs mina stigar på Långholmen. Det blåser kylig höst. Sommarblommornas passionerade skönhet och sensommarens överflödande skördar är passerade nu. Framför väntar mer mörker och iskall vinter. Naturen klär av sig själv.
I tisdags dog vår kanin. När jag öppnade köksdörren var det så märkligt tyst. Hon var redan stel och kall. Igår kväll fick hon sin vila under en stor ek. Jorden var höstkall men fortfarande mjuk och doftande. Några blåsippeblad stod ensliga bland de våta löven. Vi kände inte vinden.
Så många kring oss dör. Människor dör. Djur dör. Men vi fortsätter att leva. Vi kände inte vinden. Vi var varma från insidan. Och vi andas och viskar namnen. Vi minns och vi slutar inte minnas.
Imorgon tänder vi ljus igen. Det är vår högtid. Tillsammans med tusentals andra tänder vi ljus. Inget kan någonsin ersätta det vi förlorat. Men naturen avlövas och förlusten skapar plats. I de nakna trädgrenarnas spretande och höstmullens våta doft anar vi livets kraft. Där, i höstmörkret tänder vi ljus tillsammans. Vi är varma tillsammans. Vi känner hur våra hjärtan slår - från insidan.
Sjung - bli varm!
Höstväder ute, blygrå skyar och snålblåst.
På Nybrokajen sjunger den kalla vinden tjutande in från skärgården och havet i öster.
Värmen rinner genom min kropp. Jag arbetar koncentrerat och avspänt tillsammans med kören. Vi sjunger Grieg.
Efteråt, på väg hem genom mörkret.
Vid Västerbron sjunger det varmt i mig. Under mig är vattnet svart.
Skolavslutning
Imorgon bitti sjunger Moa tillsammans med de andra barnen på Björngårdsskolans gård. Liksom förra året kommer fönster att öppnas i lägenheterna som är vända mot skolgården. Under päronträdet, i skuggan under bladverket, kommer det att vara trångt. Rektor kommer hålla tal och flaggan vara hissad i topp.
Efter det kommer vi tillsammans bege oss till Valhallavägen och delta i musikhögskolans högtidliga terminshögtid. Även där kommer alla sjunga tillsammans: "En vänlig grönskas rika dräkt..." Rosor, diplom med och utan jetonger, utmärkelser och lyckönskningar kommer delas ut. Rektor kommer hålla tal och flaggan vara hissad i topp.
Ett helt år har passerat. Moas kläder är urvuxna. Vårt liv är vårt, det händer för första gången och det sker igen. Jag skriver en rad, och minns det som var, som också är nu och som kommer igen. Mina egna skolavslutningar; i Ytterån, Aspås, Föllinge, Östersund, Lit, Stockholm, Sollentuna, Mullsjö, Jönköping och Stockholm igen; först som elev och student, senare som lärare, projektledare och adjunkt och nu som studierektor.
Jag tror alltid solen har strålat! ;-) Utom en enda gång i Jämtland. Det året var det snöstorm dagen innan skolavslutningen. Faktiskt. Snön låg och tinade i drivor längs vägen till kyrkan där avslutningen ägde rum. De stackars skrämda blommorna huttrade som övergivna fågelungar där de stack upp bland allt det vita.
Tack för alla vackra och vemodiga skolavslutningar! Imorgon sker det igen.
Efter det kommer vi tillsammans bege oss till Valhallavägen och delta i musikhögskolans högtidliga terminshögtid. Även där kommer alla sjunga tillsammans: "En vänlig grönskas rika dräkt..." Rosor, diplom med och utan jetonger, utmärkelser och lyckönskningar kommer delas ut. Rektor kommer hålla tal och flaggan vara hissad i topp.
Ett helt år har passerat. Moas kläder är urvuxna. Vårt liv är vårt, det händer för första gången och det sker igen. Jag skriver en rad, och minns det som var, som också är nu och som kommer igen. Mina egna skolavslutningar; i Ytterån, Aspås, Föllinge, Östersund, Lit, Stockholm, Sollentuna, Mullsjö, Jönköping och Stockholm igen; först som elev och student, senare som lärare, projektledare och adjunkt och nu som studierektor.
Jag tror alltid solen har strålat! ;-) Utom en enda gång i Jämtland. Det året var det snöstorm dagen innan skolavslutningen. Faktiskt. Snön låg och tinade i drivor längs vägen till kyrkan där avslutningen ägde rum. De stackars skrämda blommorna huttrade som övergivna fågelungar där de stack upp bland allt det vita.
Tack för alla vackra och vemodiga skolavslutningar! Imorgon sker det igen.
Mannen som arbetshäst
Mannen - samhällets vinnare! Han är starkast, talar högst och tjänar mest. Han är den som har mest makt och inflytande. Men samtidigt, han har färre nära relationer än kvinnan, han är mer utsatt för våld, han blir oftare socialt utslagen och han dör tidigare. Priset mannen betalar för status och makt är högt. Så hur har han det, egentligen?
I Sveriges Radio P1 har en serie program tittat närmare på människan bakom normen. I söndags 11 februari 2007 sändes det sista programmet som handlade om män och arbete. Det beskrev att idag förväntas män tillbringa tid med barnen, laga mat och städa. Samtidigt jobbar 90% av männen heltid eller mer. Tre av fyra män i relationer tar huvudansvaret för försörjningen. Familjeförsörjare och jämställd man - är det möjligt att kombinera de två rollerna?
Programmet berättade om män som arbetar och arbetar tills det en dag tar stopp. Man brukar säga att kvinnan med sitt oavlönade arbete subventionerar mannens betalda. Men man skulle också kunna säga att mannen genom sitt avlönade arbete gör det möjligt för kvinnan att tillbringa mycket tid med sina barn.
Drömmen om att vara en man som bryr sig om att vara närvarande och delaktig i en jämställd familjevardag går inte att kombinera med kraven och idealen om den starke krigaren, mannen som försörjer, konstaterade radioprogrammet. Vi moraliserar gärna över direktörernas stressiga liv, när de inte hinner hämta barnen på dagis. Men samtidigt hyllar vi männens offer eftersom vi vill ha våra krigare.
När jag under förra terminen läste en kurs i statsvetenskap på Stockholms Universitet hände vid ett tillfälle att en man som satt som åskådare under ett seminarium om radikal feministisk teori reste sig upp och sa att: "Jag vet vad kvinnor vill ha! De vill ha män med stora bilar, muskler och mycket pengar". Om det han hävdade stämmer - hur ska vi då när allt sätts på sin spets lyckas hävda jämställdhetens ideal, om lika lön, lika makt och lika frihet?
Det privata och det offentliga, det individuella och det kollektiva är alltsamman delar av samma ekvation. Om makt flyttas från en sida, från en sfär till en annan, så förutsätter det en utjämning på den andra sidan. Ett mer jämställt samhälle förutsätter att både män och kvinnor gör upp med de gamla normerna och de invanda handlingsmönstren. Kvinnans frigörelse i det offentliga förutsätter mannens frigörelse i det privata. Och kanske är detta den svåraste nöten av alla att knäcka på väg mot en mer jämställd tillvaro: den som handlar om kärleken, barnen och relationerna. Där sitter ränder i oss som är djupa och svåra att tvätta bort.
Lyssna på programserien så länge den finns kvar, publicerad på www.sr.se.
Läs också Bo Rothsteins DN-artikel 28 januari 2007 som analyserar samma problem.
I Sveriges Radio P1 har en serie program tittat närmare på människan bakom normen. I söndags 11 februari 2007 sändes det sista programmet som handlade om män och arbete. Det beskrev att idag förväntas män tillbringa tid med barnen, laga mat och städa. Samtidigt jobbar 90% av männen heltid eller mer. Tre av fyra män i relationer tar huvudansvaret för försörjningen. Familjeförsörjare och jämställd man - är det möjligt att kombinera de två rollerna?
Programmet berättade om män som arbetar och arbetar tills det en dag tar stopp. Man brukar säga att kvinnan med sitt oavlönade arbete subventionerar mannens betalda. Men man skulle också kunna säga att mannen genom sitt avlönade arbete gör det möjligt för kvinnan att tillbringa mycket tid med sina barn.
Drömmen om att vara en man som bryr sig om att vara närvarande och delaktig i en jämställd familjevardag går inte att kombinera med kraven och idealen om den starke krigaren, mannen som försörjer, konstaterade radioprogrammet. Vi moraliserar gärna över direktörernas stressiga liv, när de inte hinner hämta barnen på dagis. Men samtidigt hyllar vi männens offer eftersom vi vill ha våra krigare.
När jag under förra terminen läste en kurs i statsvetenskap på Stockholms Universitet hände vid ett tillfälle att en man som satt som åskådare under ett seminarium om radikal feministisk teori reste sig upp och sa att: "Jag vet vad kvinnor vill ha! De vill ha män med stora bilar, muskler och mycket pengar". Om det han hävdade stämmer - hur ska vi då när allt sätts på sin spets lyckas hävda jämställdhetens ideal, om lika lön, lika makt och lika frihet?
Det privata och det offentliga, det individuella och det kollektiva är alltsamman delar av samma ekvation. Om makt flyttas från en sida, från en sfär till en annan, så förutsätter det en utjämning på den andra sidan. Ett mer jämställt samhälle förutsätter att både män och kvinnor gör upp med de gamla normerna och de invanda handlingsmönstren. Kvinnans frigörelse i det offentliga förutsätter mannens frigörelse i det privata. Och kanske är detta den svåraste nöten av alla att knäcka på väg mot en mer jämställd tillvaro: den som handlar om kärleken, barnen och relationerna. Där sitter ränder i oss som är djupa och svåra att tvätta bort.
Lyssna på programserien så länge den finns kvar, publicerad på www.sr.se.
Läs också Bo Rothsteins DN-artikel 28 januari 2007 som analyserar samma problem.
Vi förtrollar oss tillsammans
En gång läste jag de sju böckerna om Narnia från pärm till pärm med Adiemus som soundtrack. Det var i Jönköping, när jag var hemma med Moa under hennes allra första år. Så snart hon sov läste jag. Mellan blöjbyten och vällingflaskor förtrollades jag av sagan om Aslan och den grymma häxan. Talande djur och sagoväsen ackompanjerades av John Jenkins suggestiva musik och kärleken till barnet brann i mitt bröst.
Moa läser själv nu. Hennes ögon äter sidorna. Och Adiemus förtrollar mig en gång till när landet Narnia blir till på riktigt hemma hos oss.
Julhelgen som passerat har gett oss ett nytt äventyr tillsammans: Sagan om ringen. Arwen (så vacker och modig!) och Aragorn... Frodo, Sam, Merry och Pippin... Legolas (Moas favorit!) och Gimli.... Gandalf (tänk - att bära hans stav och visdom...) Eówyn (den starka Kvinnan - som dödar häxmästaren som ingen Man kan döda) och Faramir... Hoppet som aldrig dör och Det Goda som segrar över ondska, falskhet, och otro. Ett fantastiskt äventyr!
Och timmarna tillsammans med Moa, tätt intill varandra i soffan, ger mig liv och mening.
Adiemus sjunger i vårt hem igen. Vi förtrollar oss - tillsammans.
Pepparkakshuset 2006
Moas pepparkakshus 2006, foto: C Sönnerbrandt
Sätt gränser för kärleken
"Den ömsesidiga kärleken förutsätter människor som så väl känner sig själva att de kan ge åt varandra samtidigt som de bevarar sin identitet, sin integritet. Om du både vill ge mer effektivt och vara mer återhållsam när det gäller dina egna behov, måste du alltså lära dig att sätta gränser för kärleken."
---------- Henri J M Nouwen, ur "Djupt Personligt"
---------- Henri J M Nouwen, ur "Djupt Personligt"
Snart är det Jul
Om Julen skulle frågat om lov, skulle jag nog svarat: "Nja, inte förrän efter nyår. Jag är fullbokad de närmaste veckorna."
Två ynkliga veckor. Tio (10) arbetsdagar. Och allt förväntas hinnas innan dess: Det som varit ska avslutas: säckar ska knytas ihop, slutstenar ska läggas, kronor ska kröna verken och grädden ska läggas på moset. Så ska alltsammans dessutom vägas och mätas: hårstrån ska klyvas, allt ska klämmas, kännas och beskrivas, rapporteras och distribueras. Och dessutom: det nya ska planeras, budgeteras, kartläggas, målskrivas och kommuniceras. Som om det inte vore nog -det ska tuggas julbord också, hela tiden.
Men märkligast (för mig själv) kanske är att jag mitt i allt är lugn och vilar. Det är som det är och det blev som det blev. Trasigt? Vackert? Ont? Mysigt? Helt? Här och nu är jag till och livet är som det är. I mitt centrum, i stormens öga, där vilar jag.
The Big Apple
Om New York City - Här kommer några tips från förra veckans resa...
- Empire State Building, 5th ave och 34th st
- Spara kötid och irritation. Biljetter går utmärkt att köpa på nätet i förväg
www.empirestatebuilding.com - Tips på nätet och i böcker
- En bra site med tips om det mesta och bästa:
www.concierge.com/destination/newyorkcity
- En riktigt bra guidbok (vi testade flera) är Time Out - Central Park
- Var turist på riktigt och frossa i romantik med hästskjuts genom parken!
- Ännu mer Rrrromantik… Ät på mysiga Boat House
www.thecentralparkboathouse.com/sections/home.htm
Lunch = first come first serve, Dinner = boka i god tid!
- Dessutom kryllade det av Streetdance, Hip Hop, streetperformance, sagoslott, svanar, baseball och annat smått och gott… - Konstmuséer, gallerier, mm…
- Allt finns och är större, fetare och mer än på alla andra platser. Det är bara att välja…
Vi valde först att njuta av modern konst på The Museum of Modern Art www.moma.org
Bl a såg vi en gigantisk utställning med målningar av Edvard Munch. Vi frågade oss själva om det kunde finnas någon tavla av honom kvar i Oslo.
- Vi besökte också Guggenheim muséet. www.guggenheim.org
Huset, av Andrew Llloyd Wright, är ensamt i sig själv värt ett besök, för den arkitekturintresserade!
På Guggenheim som är det betydligt mindre muséet finns också en permanent utställning med ”alla”: Picasso, Kandinsky, Monet, etc… Huset dominerades vid vårt besök av en tillfällig utställning med skulpturer av gjutjärn och stål av David Smith.
- Chelsea är ett distrikt där det verkligen kryllar av gallerier. De är ofta öppna tis – lör, ca kl 11am – 6pm. Mellan 10th ave och 11th ave, på några gator, ligger ett par hundra gallerier tätt packade intill varandra och de lokala småindustrierna, däck- och bilverkstäder och gamla industrijärnvägspår. Vi började i hörnet 10th ave och 23th st, promenerade (+15C och sol) och njöt. När vi hade promenerat totalt några hundra meter (längs 23th st, 24 st och halvvägs in på 25th) hade vi bara passerat en liten del av alla gallerier – och orkade inte mer. Men då hade vi hunnit gratisäta på vernissager, deltagit i happenings och tittat på ny konst och mindre ny konst, t ex original av nämnda Picasso, Kandinsky, Monet, Smith, mfl till salu. Ta med den riktigt stora plånboken och fynda! - Alla andra muséer…
…hann vi inte med. Men berätta gärna om dina erfarenheter. Vi drömmer oss redan tillbaka och ser fram emot nya tips! - Shopping
- 5th ave! och Madison ave och 6th ave, och…
5th ave midtown är lyxigast, mest, störst och extra allt. Armani har en egen liten skyskrapa strax intill Gucci, osv. Vi fastnade länge i det Japan-inspirerade femvåningsvaruhuset Takashimaya. Exklusivt, flärdfullt, svalt och Japan, typ.
- Om 5th ave är Stureplan så är SOHO Södermalm. Coola små butiker med ny design och mode…
- Discount – budget shopping av märkeskläder på Century 21 intill Ground Zero. Trångt och stökigt, men prisvärt och bra fynd – om man står ut! Vi hittade flera par snygga och billiga sneakers i varuhusets sko-annex på en sidogata.
- Varuhuset Macys var bara stort, slitet och tråkigt…. Undvik!
- Elisabeth street däremot, från Houston till Grand Lower East side, har ett gäng cool boutiqes (mode och design) sida vid sida med ett par riktigt bra restauranger… - Dinner
- …på Elisabeth street t ex Public eller Peasant (Italienskt).
- …i Meat Packing District finns Spice Market (Orientaliskt) vår bästa gastronomiska upplevelse i NYC.
Generellt är trycket på dessa och liknande bättre restauranger så stort att bord med fördel bokas någon vecka i förväg, per telefon eller mail. Vi gick och åt tidig middag ett par gånger och hade tur och fick plats, men det var på håret. - Breakfast – Brunch – Lunch
Vi valde enkla alternativ, mat finns ju precis överallt i NYC, hur mycket som helst och med många kalorier och super extra allt – eller helt utan kalorier, koffein, socker, fett, äggula, etc, d v s mat utan mat. En liten varning – en biff i New York visade sig vara en halv ko när tallriken kom in (t-bone)! - Musik
- The Lincoln Center for The Performing Arts! www.lincolncenter.org
The Metropolitan Opera är bara en av ett flertal halvskapliga scener på denna plats som också är hemmamiljö för The Juilliard School. En av det stora områdets små guldkorn är KMH förlagets och Not & Boks konkurrent Juilliard Bookstore, corner of 65th st och Broadway.
- Times Square, där 7th ave och Broadway korsar varandra, där alla världens neonljusskyltstillverkare verkar ha samlats och fått fullständig fnatt, hybris, funnit sitt Mecca… Mitt på Times Square finns det lilla tältlägret tkts där biljetter säljs till kvällens föreställningar vid alla musikalteatrar som är staplade på varandra i området.
- Internet är bra för den som i förväg vill botanisera i det oändliga utbudet på Manhattan. Ett exempel ät jazzklubben Blue Note www.bluenote.net/newyork/index.shtml Vi orkade inte med en bråkdel av allt, men vi passerade i alla fall denna legendariska plats 131 W 3rd st. - Transporter och promenader
- Tunnelbanan kändes snabb, säker och trygg.
- Taxi var ett äventyr i sig självt…
- Flygbuss var billigt och löpte smidigt. Vi landade på Newark och köpte tur och returbiljett utanför tullen, i ankomsthallen, för resa med Newark Liberty Airport Express. Direct Motorcoach till Port Authority 42nd st och 8th ave (ett stenkast från vårt relativt billiga och ok hotell Milford Plaza), bussen fortsatte sedan direkt till Grand Central Station
- Bästa upplevelserna av stan fick vi när vi promenerade runt i stan (välj mellan bra skor eller skavsår!). T ex strosade vi runt i Chinatown, i kvarteren öster om Broadway runtomkring Canal Street och sedan vidare genom Financial District ner till Ground Zero – plötsligt(!) byttes gatumiljön ut från halvkriminellt och stökig, med hönor i bur, konstiga halvdöda fiskar och glittrande krimskrams i trånga stånd med konstiga kinesiska etiketter till breda rena trottoarer med stressade advokater i power-suits och någon enstaka välordnad gatuförsäljare med svindyr egentillverkad italiensk glass (nonfat! low sugar!). Ett annat trevligt förslag… promenera ner längs 5th, via Union Square, Flatiron Building och vidare till SOHO.
Till sist, vi upplevde vårt NYC. Du kommer uppleva ditt eget. Där finns plats för alla. Goda och onda, långa och korta, hungriga och mätta...
Lycka till med din planering – och njut!
Soon: NYC!
Sonett XXIII
XXIII
As an unperfect actor on the stage,
Who with his fear is put besides his part
Or some fierce thing replete with to much rage,
Whose strength´s abundance weakens his own heart;
So I, for fear of trust, forget to say
The perfect ceremony of love´s rite,
And in my own love´s strenght seem to decay,
O´ercharg´d with burthen of mine own love´s might.
O let my books be, then, the eloquence
And dumb presagers of my speaking breast;
Who plead for love, and look for recompense
More than that tongue that more hath more express´d.
O learn to read what silent love hath writ:
To hear with eyes belongs to love´s fine wit.
-------------------------------------------- William Shakespeare
As an unperfect actor on the stage,
Who with his fear is put besides his part
Or some fierce thing replete with to much rage,
Whose strength´s abundance weakens his own heart;
So I, for fear of trust, forget to say
The perfect ceremony of love´s rite,
And in my own love´s strenght seem to decay,
O´ercharg´d with burthen of mine own love´s might.
O let my books be, then, the eloquence
And dumb presagers of my speaking breast;
Who plead for love, and look for recompense
More than that tongue that more hath more express´d.
O learn to read what silent love hath writ:
To hear with eyes belongs to love´s fine wit.
-------------------------------------------- William Shakespeare
